Två krafter som drar mig isär

Jag har precis läst ut Robin Sharmas 5AM Club. Inspirationen och motivationen är enorm – samtidigt som en irritation bubblar upp inom mig. Det är som att två krafter drar mig åt varsitt håll och allt som symboliserar mig är på väg att gå mitt itu.

Det handlar inte om en längtan efter att gå upp klockan fem. Det handlar inte heller om strävan efter att bli mitt bästa jag. Det handlar om att små delar av mig försvinner, bit för bit, när allt jag egentligen vill är att fortsätta lägga mitt pussel. Men balansen av att sätta ihop sitt eget pussel samtidigt som hela livet ska pusslas, är svårt. Och en miljon gånger svårare när man blir förälder. För då lägger man två pussel samtidigt. Hur ska man veta vilka bitar som hör till vilket?

Allt som händer just nu går ut på att finna en balans i vad som känns som ett evigt pusslande. 

Jag tänker inte vara den personen som glömmer bort mig själv för att jag blivit mamma. Jag vill fortsätta utvecklas, vara kreativ och känna ett sug efter att fånga varje dag och göra den så bra som möjligt. Jag vill leva efter principen att känna glädje, välja att vara positiv och släppa allt som tynger mig, varje dag.

Men hur fan gör man det? 

Helt ärligt så byggs frustrationen på hela tiden. Antingen är det brist på sömn (för hur länge klarar man sig på 4-5 timmar per natt egentligen?) eller bristen på att få utlopp för den jag är. Att inte kunna följa varje kreativ eller instinktiv impuls är så utmanande för mig att jag ibland inte vet vad jag ska ta vägen. Att välja bort mig själv för en annan person hela tiden sker så naturligt och när jag stannar upp för att känna efter vad jag vill och behöver, så vet jag knappt längre. När jag får den där stunden själv på dagen så blir jag som handlingsförlamad, för vart ska man ens börja..

Jag skulle dö för mitt barn, jag älskar henne så mycket att jag ibland gråter bara när jag kramar henne. Men jag vill älska mig själv också, och ibland undrar jag hur jag ska kunna göra det fullt ut om bristen på utveckling och återhämtning inte existerar.

Jag har börja tänka att egentid är lika återhämtande som sömn om den används på rätt sätt. Speciellt på morgonen, innan alla andra har vaknat. Bara att få den där halvtimmen, timmen eller kanske till och med två helt själv gör underverk. Ingen telefon, tv eller dator. Bara jag, mitt andetag och nuet. En stund på mattan, läsa lite och dricka morgonkaffet i stillhet.

Vissa dagar iallafall. Andra dagar står sömn i fokus och tiden för mig själv prioriteras sist. Jag lär mig. Anpassar mig. Försöker hitta balansen.

Kanske hittar jag den när tiden är inne.

xx

En vacker morgon för mig själv i stillhet. Så värdefullt.

Tips: Läs 5AM Club. Bara gör det.

  1. Förstår dig verkligen!! Jag har känt mig helt lost när mina föräldraledigheter varit slut – men herregud vilken energi jag fick väl tillbaka på jobbet! Kul och utmanande på dagen och sen världens mys väl hemma. Jag är inte skapt att vara hemmafru även om jag har njutit av att vara föräldraledig. Som jobbande mamma trivs jag bäst!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

FORNIS WELLNESS COACH

Jag älskar att experimentera med recept och det mesta inom hälsa. Jag är ju ändå utnämnd till kontorets wellnesscoach på FORNI - min drömtitel! I april 2020 blev jag mamma till världens goaste lilla tjej och försöker nu hitta balans mellan intressen och mammalivet.

Välkomna nya bloggisar

Hej vänner!

Jag såg precis över lite statistik på bloggen för att få ett hum om hur många vi är här nu, och jag insåg att ni är över 9000 läsare per månad. NIO TUSEN! Jag har inte kikat på statistiken på flera månader, så jag höll på att trilla av stolen när jag insåg hur många ni är som hänger här nu. VÄLKOMNA <3

När jag startade bloggen här för drygt ett år sedan hade jag en tydlig bild av att bloggen skulle vara en plats där jag kunde skriva av mig, dela recept och prata om hälsa. Jag tycker att det har blivit en sådan plats men med mycket andra inslag också. Vad tycker ni som följt med sedan start, vad får ni ut av att klicka er in hit? Vad tycker ni bäst om och vad vill ni läsa mer om?

Jag förstår ju att många av er läser bebisuppdateringarna och får ständigt meddelanden på instagram om att ni hittat mig där via bloggen. Det gör mig alltid så glad när ni skriver och berättar. Jag vill ju veta vilka ni är också.

Hur som helst, på tal om att skriva av mig, prata hälsa och recept så ska jag ge er just det idag.

Hälsosnack

Är det bara jag som är lite trött på hur folk slänger med ordet wellness? Jag var tvungen att googla på ordet ”hälsa” och fick fram den här beskrivningen från Wikipedia:

Enligt världshälsoorganisationens definition från 1948, som är den mest använda, är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Jag tycker att den beskrivningen är klockren. Att hälsa handlar om att må bra i kroppen, i huvudet och få social stimulans. Man är ju inte ohälsosam för att man inte mediterar, eller super hälsosam bara för att man dricker gröna juicer varje dag. Det är flera pusselbitar som ska klaffa för att man ska kunna må så bra som möjligt. Och man behöver inte lägga ett pussel på en dag. En dag kanske den sociala biten är i fokus, en annan den mentala och en tredje den fysiska. Och en fjärde kanske lite av alla – och en femte kanske inte någon.

Det gör inget, vi är mänskliga.

Det handlar om att förstå vad som får oss att må bra och sträva mot det. Att gå vilse på vägen är en del av det hela. För hur ska vi kunna må så bra som möjligt, om vi aldrig får känna kontrasterna? Det är då vi listar ut det.

Recept

I perioder är jag inte alls sugen på mat vid lunchtid, utan något mer sött. Då älskar jag att dra ihop pannkakor! Det här receptet är näringsrikt, mättande och glutenfritt.

Ingredienser till ca 10 pannkakor

2 ägg
4 dl havremjölk
1,5 dl bovetemjöl

Vispa ihop och stek tunna, krispiga pannkakor i smör eller kokosolja på medelvärme. Servera med vispad kokosgrädde och dina favoritbär. Perfekt att strö över lite nötter och frön också, för extra näring och energi.

Puss på er!

    1. Hej Anna! jag är inte konstaterat glutenintolerant men märker att min mage inte mår bra av gluten (framförallt inte i för stora mängder). Jag äter absolut vete osv ibland (hallå en klassisk kanelbulle är ju magi!) men försöker undvika och extra mycket när jag bakar själv 🙂 kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad väljer du?

Hej vänner! Mellandagarna är här och Adam har åkt tillbaka till Sthlm för att jobba ett par dagar. Själv är jag kvar med Stella hemma hos svärisarna under tiden. Igår satt vi i bastun och Adam frågade mig om det kändes okej att stanna här ensam, och om jag kunde känna mig som hemma hos hans föräldrar. Jag tänkte efter och svarade ganska snabbt att jag känner mig helt hemma här. Jag behöver aldrig svassa på tå och känner mig inte i vägen – och det slog mig hur tacksam jag är över att ha en så bra relation med mina svärföräldrar. Det är verkligen ingenting jag tar för givet.

Jag funderade på det under dagen, att det är så viktigt att rikta fokus mot de saker man är tacksam för. Jag läste några rader ur en bok som förklarade hur vi alla ser verkligheten ur vårt eget perspektiv, utifrån hur vi mår i stunden och det är verkligen så sant. När jag är tacksam, glad och lycklig känns världen perfekt – men när jag är arg, irriterad och ur balans så byggs en känsla av att livet är skit.

Detta är någonting jag bär med mig in i 2021: att alltid välja hur jag vill se på livet, och världen. Att jag kan välja att rikta fokus på allt jobbigt och låta dom känslorna växa – eller acceptera livet som det är och fokusera på det som är bra.

Jag förstår såklart att det kan sticka i människors ögon att säga så, för vi bär alla på olika bagage och lever efter olika förutsättningar. Men jag pratar om de enkla sakerna. Det lilla som vi ofta tar för givet. Man kan välja om man vill älta sådant som stör – en partner som aldrig städar eller en kompis som är dålig på att höra av sig. Man kan välja att störa ihjäl sig på något i sitt utseende, eller att omfamna det och inse att det är så man ser ut. Och så vidare. För om vi lägger kraft på allt tufft så blir verkligheten tuff – men väljer vi att se det fina i livet så blir verkligheten lite ljusare.

<3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Är du snäll mot dig själv?

Ett uttryck som följer efter mig vart jag än går, är att ”man ska vara snäll mot sig själv”.

Men hur är man det, egentligen? Det är ju en hårfin gräns mellan att vara snäll mot sig själv och följa varenda frestelse och impuls, och att vara snäll mot sig själv långsiktigt, utan att gå miste om livets alla frestelser.

För att dra ett exempel: Om jag vaknar upp efter en natt med sömnbrist, väljer att plöja serier hela dagen, äta en massa skräpmat och isolera mig totalt pga trötthet. Är jag snäll mot mig själv då? Gör jag mig själv en tjänst? Även om jag tänker i stunden att det är det enda jag orkar. VS om jag vaknar upp i samma tillstånd och tvingar mig själv att följa varenda rutin jag har, ”för att jag måste” och krigar genom dagen av samma anledning.

I min värld är man inte snäll mot sig själv i något av alternativen. Vad tycker ni?

Själva meningen att vara snäll mot sig själv är så otroligt diffus eftersom det innebär att man behöver ha förmågan att känna in vad kroppen och själen behöver, snarare än att gå på impuls. Har man den förmågan att känna efter och scanna av kroppen, då tror jag att man kan vara snäll mot sig själv på riktigt, både här och nu men också långsiktigt. Det kan ju inte vara hälsosamt att varken pusha sig själv för lite eller för hårt – det måste finnas balans!

Och som med allt annat i livet så krävs det att man är konsekvent för att något ska bli en vana. Man kanske inte kan vara konsekvent med precis allt man skulle vilja, men man kan ta sig den korta stunden varje dag att känna in vad man behöver för att må bra. Kanske är det att fika i två omgångar den enda dagen och att springa milen en annan. Båda alternativen är hälsosamma så länge man gör det för att man känner att man behöver det, och kommer må bra av det.

En liten tankeställare inför jul (och alla andra dagar) <3

vara snäll mot sig själv

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ljusare tider kommer

Igår i Idol så valde en av tjejerna att tolka Avicii, så vi började vi kolla på massa gamla klipp då han spelade och när Seek Bromance kom igång bröt jag ihop. Den låten lyssnade jag på dag och natt när den kom, året då jag tog studenten. Jag såg tillbaka på den tiden som om det vore ett annat liv. Ett liv då det inte fanns någon morgondag och allt som var av betydelse var att leva för stunden.

Det hemska var när jag insåg att jag numera somnar med tut-pling låten från babblarna i huvudet varenda kväll. 

Det slog liksom till i mig, som en komet som träffar jorden, hur länge sen jag gjorde någonting för mig. Och då menar jag någonting helt kravlöst, bara för att. Jag minns liksom inte sist jag spontant drog ut på en löprunda, var ute halva natten, tog en tre rätters middag på stan eller ens la mig på soffan mitt på dagen och sov en stund, för att jag kände för det och kunde.

Och mitt dåliga samvete slog till ännu hårdare. Men jag bara längtar tills jag får känna någon slags frihet igen, för det tär på mig att inte känna den. Tär det inte på alla? Att inte få vara fri i sina beslut, följa sin kreativitet och sina impulser när de kommer krypande. Att dag och natt sätta en annan persons behov före sina egna över en så lång tid.

Försöker blicka framåt, för jag vet att det kommer ljusare tider. En tid då jag får sova ut, en tid då jag kan åka iväg på kvällarna för att jag inte längre behövs vid varje uppvak, varje timme. En tid då jag får vara fri igen, även om det bara är ibland. Men just nu känns det långt bort, så jag tänker låta mig själv vara lite nere, utan att försöka med några positivitets-knep.

Man måste ju få känna in sina jobbiga känslor för att göra plats för alla fina, härliga, som kommer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *