Hur fan tar man sig igenom småbarnsåren levande?

Tre kvällar i rad har jag gått in här och försökt påbörja någon form av inlägg och några minuter därpå blivit avbruten. Jag hoppas att det inte händer idag. Mammaledigheten känns rätt kämpig just nu, men samtidigt ändå väldigt härlig. Det är lite som att åka berg- och dal bana en hel dag på Gröna Lund: det går upp, ner, upp och ner, gång på gång på gång. Ena stunden känns allt magiskt och den andra bryter jag ihop.

Jag känner mig väldigt inspirerad till att vara glad, känna tacksamhet och tänka positivt – samtidigt som jag många stunder bara vill slå igen ytterdörren och gå rakt ut. Men det går ju inte. Kanske är det just bristen på frihet som gör det så tufft. Att inte kunna välja och följa magkänslan lika ofta som man är van vid. Å andra sidan kommer ju det livet aldrig tillbaka. Nu är jag mamma. På heltid. Livet ut. Jag måste sluta blicka tillbaka men också lägga ner alla tankar på framtiden. Jag måste försöka, med varje cell i min kropp, att vara här och nu. Acceptera att det inte alltid blir som jag tänkt mig. Lära mig att känna harmoni och närvaro.

Men det måste ändå få vara okej att vilja dra täcket över huvudet och ge upp när det är som jobbigast också. Det måste få vara okej att känna, oavsett vad man känner. Inte trycka undan känslorna. Bara man orkar resa sig upp och försöka igen.

Det var som mamma sa imorse när jag behövde lite extra styrka: du är positiv, du kämpar, du är grym – men småbarnsåren är tuffa. Så är det bara.

Ja, det kan man lugnt säga. Men fy helvete vad härliga dom är också.

Idag fick Stella följa med på en plåtning med Pureness som jag ju är ambassadör för. Efter att ha bekantat sig lite med tjejerna var hon on top of the world och skulle hålla låda resten av dagen. När hon fick hänga med in i yogastudion, som var helt tom och med glasväggar runt om, så levde hon sitt bästa liv. Kröp fram och tillbaka i rasande fart, tog sig upp mot speglarna och snackade med sig själv samtidigt som hon skrattade och vevade med armarna. Då tänkte jag bara herregud. Jag har skapat den mest perfekta lilla människan i universum.

xx

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

FORNIS WELLNESS COACH

Jag älskar att experimentera med recept och det mesta inom hälsa. Jag är ju ändå utnämnd till kontorets wellnesscoach på FORNI - min drömtitel! I april 2020 blev jag mamma till världens goaste lilla tjej och försöker nu hitta balans mellan intressen och mammalivet.

Två krafter som drar mig isär

Jag har precis läst ut Robin Sharmas 5AM Club. Inspirationen och motivationen är enorm – samtidigt som en irritation bubblar upp inom mig. Det är som att två krafter drar mig åt varsitt håll och allt som symboliserar mig är på väg att gå mitt itu.

Det handlar inte om en längtan efter att gå upp klockan fem. Det handlar inte heller om strävan efter att bli mitt bästa jag. Det handlar om att små delar av mig försvinner, bit för bit, när allt jag egentligen vill är att fortsätta lägga mitt pussel. Men balansen av att sätta ihop sitt eget pussel samtidigt som hela livet ska pusslas, är svårt. Och en miljon gånger svårare när man blir förälder. För då lägger man två pussel samtidigt. Hur ska man veta vilka bitar som hör till vilket?

Allt som händer just nu går ut på att finna en balans i vad som känns som ett evigt pusslande. 

Jag tänker inte vara den personen som glömmer bort mig själv för att jag blivit mamma. Jag vill fortsätta utvecklas, vara kreativ och känna ett sug efter att fånga varje dag och göra den så bra som möjligt. Jag vill leva efter principen att känna glädje, välja att vara positiv och släppa allt som tynger mig, varje dag.

Men hur fan gör man det? 

Helt ärligt så byggs frustrationen på hela tiden. Antingen är det brist på sömn (för hur länge klarar man sig på 4-5 timmar per natt egentligen?) eller bristen på att få utlopp för den jag är. Att inte kunna följa varje kreativ eller instinktiv impuls är så utmanande för mig att jag ibland inte vet vad jag ska ta vägen. Att välja bort mig själv för en annan person hela tiden sker så naturligt och när jag stannar upp för att känna efter vad jag vill och behöver, så vet jag knappt längre. När jag får den där stunden själv på dagen så blir jag som handlingsförlamad, för vart ska man ens börja..

Jag skulle dö för mitt barn, jag älskar henne så mycket att jag ibland gråter bara när jag kramar henne. Men jag vill älska mig själv också, och ibland undrar jag hur jag ska kunna göra det fullt ut om bristen på utveckling och återhämtning inte existerar.

Jag har börja tänka att egentid är lika återhämtande som sömn om den används på rätt sätt. Speciellt på morgonen, innan alla andra har vaknat. Bara att få den där halvtimmen, timmen eller kanske till och med två helt själv gör underverk. Ingen telefon, tv eller dator. Bara jag, mitt andetag och nuet. En stund på mattan, läsa lite och dricka morgonkaffet i stillhet.

Vissa dagar iallafall. Andra dagar står sömn i fokus och tiden för mig själv prioriteras sist. Jag lär mig. Anpassar mig. Försöker hitta balansen.

Kanske hittar jag den när tiden är inne.

xx

En vacker morgon för mig själv i stillhet. Så värdefullt.

Tips: Läs 5AM Club. Bara gör det.

  1. Förstår dig verkligen!! Jag har känt mig helt lost när mina föräldraledigheter varit slut – men herregud vilken energi jag fick väl tillbaka på jobbet! Kul och utmanande på dagen och sen världens mys väl hemma. Jag är inte skapt att vara hemmafru även om jag har njutit av att vara föräldraledig. Som jobbande mamma trivs jag bäst!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyårsafton är inte den enda nystarten

Det är den sista december år 2020. Året som kom med förhoppningar och drömmar, som alla andra nya år, men som bjöd oss alla på en livsomställning som heter duga. För många har livet förändrats drastiskt, för några på färre plan.

Ett nytt år kommer alltid lite som en frisk fläkt och fram kryper den där magiska känslan av att allt är möjligt. Nystart. Lite som måndagar – fast betydligt mer kraftfullt, och extra kraftfullt just efter detta år.

Ändå är första, andra och tredje januari, början av den här nystarten, helt vanliga dagar. Men vår inställning är annorlunda. Vår drivkraft är starkare än någonsin.

Så kanske är nyårsafton bara det verktyget vi behöver för att få kraften att styra om livet i en ny riktning. Men tänk om vi kunde hitta den kraften inom oss alla dagar i veckan?

Efter ett år som många vill lägga bakom sig så känns det extra viktigt att minnas just det: vi väljer våra nystarter, inte den första dagen på ett nytt år. Vi har förmågan att påverka vår inställning lika starkt som vid årsskiftet varenda dag. Vi har kraften. Och januari sätter inte tonen för hur resten av året blir, även om det ibland kan kännas så.

Vi kommer hamna ur balans ibland. Vi kommer välja vägar som vi trodde var rätt men som ledde oss på villospår. Vi kommer göra misstag. Vi kommer utsättas för omständigheter som vi inte kan påverka. Låt oss inte vänta på att livet ska ge oss en nystart. Låt oss skapa en nystart när vi känner att vi behöver en. Oavsett om det är den första januari eller inte. Vi har valet att låta yttre omständigheter ta tag i oss och styra oss som marionettdockor, eller så tar vi ett djupt andetag och bestämmer oss för omstart. Även om den nya vägen känns som en milslång uppförsbacke. För all kraft vi behöver finns inom oss – alla dagar i veckan.

Det leder mig in på årets nyårslöfte, som egentligen är mer av en affirmation jag vill bära med mig 2021 och alla andra år:

Jag väljer min egen väg. Jag ska inte låta livet styra mina tankar – dom styr jag. All kraft till förändring finns inom mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad väljer du?

Hej vänner! Mellandagarna är här och Adam har åkt tillbaka till Sthlm för att jobba ett par dagar. Själv är jag kvar med Stella hemma hos svärisarna under tiden. Igår satt vi i bastun och Adam frågade mig om det kändes okej att stanna här ensam, och om jag kunde känna mig som hemma hos hans föräldrar. Jag tänkte efter och svarade ganska snabbt att jag känner mig helt hemma här. Jag behöver aldrig svassa på tå och känner mig inte i vägen – och det slog mig hur tacksam jag är över att ha en så bra relation med mina svärföräldrar. Det är verkligen ingenting jag tar för givet.

Jag funderade på det under dagen, att det är så viktigt att rikta fokus mot de saker man är tacksam för. Jag läste några rader ur en bok som förklarade hur vi alla ser verkligheten ur vårt eget perspektiv, utifrån hur vi mår i stunden och det är verkligen så sant. När jag är tacksam, glad och lycklig känns världen perfekt – men när jag är arg, irriterad och ur balans så byggs en känsla av att livet är skit.

Detta är någonting jag bär med mig in i 2021: att alltid välja hur jag vill se på livet, och världen. Att jag kan välja att rikta fokus på allt jobbigt och låta dom känslorna växa – eller acceptera livet som det är och fokusera på det som är bra.

Jag förstår såklart att det kan sticka i människors ögon att säga så, för vi bär alla på olika bagage och lever efter olika förutsättningar. Men jag pratar om de enkla sakerna. Det lilla som vi ofta tar för givet. Man kan välja om man vill älta sådant som stör – en partner som aldrig städar eller en kompis som är dålig på att höra av sig. Man kan välja att störa ihjäl sig på något i sitt utseende, eller att omfamna det och inse att det är så man ser ut. Och så vidare. För om vi lägger kraft på allt tufft så blir verkligheten tuff – men väljer vi att se det fina i livet så blir verkligheten lite ljusare.

<3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

När man stressar sig själv

Hej vänner,

Haft dåligt samvete att jag inte skrivit på ett tag. Förra veckan var hektisk, minst sagt. Varje ledig stund har jag jobbat och sedan försökt balansera det med att umgås med vänner och familjen, för att inte bli helt tömd på energi. Försökt känna in vad jag behövt för att må bra, viktigt att komma ihåg hur stor del det sociala spelar in på ens välmående.

Så jag har känt mig ganska stressad. Ingen press utifrån dock, utan det är hundra procent jag själv som skapar känslor av stress. Ni vet hur det är, när man har för mycket på sitt bord, så man glömmer bort att ta ett djupt andetag, prioritera och planera. Jag hamnar ofta väldigt mycket uppe i huvudet då och har svårt att vara närvarande.

Jag har upptäckt att det blir svårare och svårare att få till jobb på dagarna för Stella kräver så otroligt mycket mer uppmärksamhet nu, och den vill jag ju ge henne. Samtidigt så älskar jag mitt jobb och tycker att precis allt jag får göra är det roligaste jag kan tänka mig, och det är just därför jag blir stressad. Jag vill så gärna jobba, jag har massor av kreativa idéer som jag inte får utlopp för eller hinner, och när jag väl har tid att jobba är klockan ofta efter åtta på kvällen – då är jag helt slut från dagen och minns inga av mina briljanta idéer haha. Så då försvinner ju tyvärr det härliga med jobbet, för allt måste gå snabbt. Ni vet? Jag vill känna att jag kan göra allt med precision och kärlek, för jag älskar att få skapa.

Vi är i en situation hemma nu där Adam har börjat på en ny firma och har jobbat non stop, så vi är båda två helt slut. Han behöver en paus från jobbet och jag behöver en paus från att vara mamma = omöjlig situation, hehe. Efter nyår behöver vi hitta en ny lösning för att få hela ekvationen att gå ihop iallafall, för jag är inte villig att lägga varken blogg eller jobb åt sidan, det är för roligt helt enkelt. Men helt ärligt, jag ska inte klaga för alla har ju inte ett jobb som man älskar, och jag är otroligt lyckligt lottad som har både det OCH får vara mammaledig med världens finaste bebis.

Jaja! Hur mår ni då? Ser ni fram emot jul, ledighet, mängder av julgodis och glögg? Jag lovar att ni ska få minst två goda recept den här veckan och dessutom kommer det två recept på juldesserter på magasinet imorgon. Men så länge kommer ett matigt recept som jag tror ni kommer gilla från min insta. Puss!

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av Wellnessmandy (@amandajenninger)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *