För en vecka sedan fyllde Stella 1 år – hurra!!! Helt obegripligt hur snabbt detta året gått? Jag menar, jag vet att alla säger så med barn men helt plötsligt så känns det som att innebörden av ett år blev något helt annat. Det absolut mest utmanande, fina, svåra, galna och kärleksfyllda året i mitt liv. Det är ju något helt sjukt hur många utvecklingssteg ens bebis går igenom första året, jag trodde jag skulle komma ihåg allt så detaljerat men helt ärligt så minns jag nog hälften, haha. Kanske en bieffekt av sömnbristen.

Mående och utveckling

Förra månaden lärde sig Stella att gå och nu har de små stegen utvecklats till att hon springer runt överallt. Det är en fröjd att se men också en utmaning att hinna med ibland, haha. Hon babblar på något sagolikt och jag blir så otroligt nyfiken på vad hon säger. Ser så sinnessjukt mycket fram emot den dagen vi kan ha ett riktigt samtal!

Stella har varit en mammagris utan dess like och jag har fått bära runt på henne non stop. Försöker jag ge henne till Adam eller någon annan så blir hon ett litet monster och tårarna sprutar åt alla håll. Många gånger har jag knappt kunnat ta en dusch utan att hon står vid dörren, bankar och vill in till mig. Då får Adam sätta sig brevid och så tittar dom på. Haha egentiden är som bortblåst, minst sagt! Men det är ju också väldigt gulligt och många gånger somnar hon fortfarande i min famn, vilket ju är det mysigaste i hela världen.

Sömn

Jag har slutat amma!! Ett riktigt halleluja moment faktiskt. Eller okej, det är fortfarande 1-2 amningstillfällen per natt som jag inte lyckats fasa bort men min plan är att göra det denna månaden. Förhoppningsvis leder det till att uppvaken inte sker en gång i timmen efter det, men who knows? Håller tummarna hårt som sten.

I övrigt så har hon haft ganska märklig sömn nu, vaknat runt halv åtta men somnat för natten vid 21-22. Den andra sovstunden lyckas liksom alltid fördröjas från 14 tiden till 16, och så slocknar jag med henne i 1-2 timmar.

Mat

Med amningsstopp kom en mycket mer matglad bebis faktiskt. Eller är hon ett barn nu? Jaja. Hon får i sig mer mat och har blivit lite mindre kräsen vilket såklart glädjer mig. Barnmatsburkar är plötsligt inte lika poppis vilket också gör mig rätt glad, för jag har ju försökt ge henne mat som jag lagat men den har hon ratat.

Så här ser måltiderna ut ungefär:

Frukost: Havregrynsgröt eller yoghurt med bär, nötsmör och lite frön.
Mellis innan sovstund ett: Samma smoothie som jag dricker till frukost
Lunch: Äggröra och falukorv med gurkbitar. Bananpannkaka eller eventuellt burkmat.
Mellis två: Smörgås med färskost, frukt eller smoothie
Middag: Det vi äter, potatis och rotfruktsstavar, burkmat eller annat
Innan läggdags: Havregrynsgröt

Välling och ersättning går fortfarande inte hem men jag ger det ändå ett försök till och från. Många gånger dissar hon även maten jag ger henne vilket slutar med att hon får en smörgås eller bananpannkakor som jag vet att hon äter. Bara hon får i sig något liksom… även om det kan bli lite enformigt. Jag kämpar på!

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av Wellnessmandy (@amandajenninger)

I söndags var det dags att välkomna Stellas 11-månaders dag, det ger oss förstås exakt EN månad kvar tills hon blir ett år och tills hon officiellt ett barn istället för bebis. SJUKT!

Mående och utveckling

Det tveklöst roligaste med denna månad var förstås att hon tog sina första steg. Den stunden kvalar in på en av de bästa med henne so far, för mitt hjärta bubblade över av kärlek när hon sneglade på mig bakom sin kalufs samtidigt som hon försiktigt trevande fram. Kanske det gulligaste jag sett?

Sen kom ju incidenten med foten och med den omplåstrad och lindad blev det ju svårt att gå, såklart. Men så fort vi tog bort de större förbanden så började hon knata på igen och nu går det riktigt snabbt här hemma. Försöker med sneakers så att vi kan testa lite ute men dom gillar hon inte – vad har ni för tips, vilka skor ska man ha på en liten som nyss lärt sig gå? <3

Mat

Jag trodde det skulle bli så enkelt med mat med ack så fel jag hade. Mat (och sömn) är definitivt våra jobbigaste områden med denna 11 månaders bebis. Frukost och mellanmål är inga problem men när det kommer till lunch/middag så försöker jag med rotfrukter skurna som stavar, pasta, ris och kyckling i såser och allt möjligt men hon haaaatar min mat hahah. Så slutar nästan alltid med burkmat eller bananpannkakor. Nu framöver ska jag testa lite nya saker som ni tipsat om men ibland finns liksom inte orken att ens ge sig på något nytt?

Hon ammar fortfarande innan varje nap och en miljard gånger under natten och jag.kämpar.på.febrilt. Försöker acceptera tanken att hon får amma länge men det som skaver är att jag tror att detta är vad som förstör vår sömn. Och ju längre hon måste amma på natten, desto längre tills jag någonsin kan få sova ostört, typ på hotell, en hel natt… kämpa.

Sömn

Som alltid går sömnen upp och ner men jag tycker att vi har hittat en grymt bra nattningsrutin den här månaden, som gör att nattningen liksom inte tar så lång tid längre. Och DET är ju faktiskt inte fy skam. Däremot är hon som en klocka som på minuten efter en timme sedan hon somnat, vaknar igen. Och så är det genom hela natten. Låt mig ge er ett exempel på en hemsk natt:

Hon hade en period då hon körde ca 06-18, ganska exakt så under två veckors tid. Nu är det snarare. 07.30-19.30 sedan någon vecka tillbaka så det ändras liksom lite hela tiden. Nu sover hon bara en stund på förmiddagen (ca 1,5 timme) för att sedan hålla ut ända till läggning för natten. Om jag har tur sover hon en liten stund på eftermiddagen och då är jag inte sen på att ta en blund jag också. Ja ni förstår ju att jag behöver en break haha.

*

Läs 10 månaders uppdateringen HÄR.

Hej bästa! Hur mår ni? Vi har haft en period med väldigt lite sömn, tror att jag har snittat ca 3-4 timmar per natt i ett par dagar nu. Annars mår jag fint! Fick sova en lång powernap med Stella idag som verkligen gjorde susen.

Men hallå, i söndags blev den lilla galningen tio månader! Så nära året nu vilket inte känns helt klokt? Dessutom känns första steget inte alls långt borta. Något som däremot känns väääldigt långt borta är slutet på amningen haha.

Mående och utveckling

Förra månaden berättade jag att hon lärt sig ställa sig upp mot saker och det gör hon varje chans hon får nu. Och släpper taget gör hon också, precis hela tiden. Hon står säkert ett par minuter innan hon böjer på knäna lite mjukt och sätter sig ner. Mäkta stolt blir man ju. Nu ser jag framför mig hur jag snörar på henne sneakers och vi går ut och strosar tillsammans. Hur mysigt??

Hon har lärt sig lite roliga saker också. Hennes farmor lärde henne att säga ”tack tack” när hon lägger något i handen på en. Eller ja, hon pratar ju inte. Men när hon håller i något så säger jag: får mamma den? Tack tack! Så håller jag fram händerna och hon lägger saken i dom. Sedan tittar hon på mig och skrattar och tar tillbaka den haha.

Mat

Månadens bästa maträtt har varit bananpannkakor. Det kan hon nämligen plocka med själv och de är så pass mjuka att jag inte är orolig för att hon ska sätta i halsen. Gröt funkar fortfarande fint till frukost men nästan allt annat är så svårt att få henne att äta. Mest på grund av envishet tror jag. Ja, förutom bröstmjölk då. Den surplar hon fortfarande i sig som om det inte finns någon morgondag och nekar man tutte (trots att hon är mätt) så är det på gränsen till tredje världskriget.

Sömn

Sömnen varierar fortfarande, det som står fast är dock uppvaken en gång i timmen. Vi är inne på sjätte månaden av sömntortyr nu så jag har lite gett upp hoppet på att någonsin få sova igen. Eftersom jag ammar finns ingen chans att få en natt här och där heller utan får väl helt enkelt hålla ut tills dagen hon tröttnar på att amma/mirakulöst börjar sova.

Dagarna har iallafall stabiliserats och hon får nog in 2-3 timmar allt som allt, ofta utspritt på två tupplurer. Ibland mindre, ibland mer.

*

Läs 9 månaders uppdateringen HÄR!