Livet med en 12-månaders bebis

För en vecka sedan fyllde Stella 1 år – hurra!!! Helt obegripligt hur snabbt detta året gått? Jag menar, jag vet att alla säger så med barn men helt plötsligt så känns det som att innebörden av ett år blev något helt annat. Det absolut mest utmanande, fina, svåra, galna och kärleksfyllda året i mitt liv. Det är ju något helt sjukt hur många utvecklingssteg ens bebis går igenom första året, jag trodde jag skulle komma ihåg allt så detaljerat men helt ärligt så minns jag nog hälften, haha. Kanske en bieffekt av sömnbristen.

Mående och utveckling

Förra månaden lärde sig Stella att gå och nu har de små stegen utvecklats till att hon springer runt överallt. Det är en fröjd att se men också en utmaning att hinna med ibland, haha. Hon babblar på något sagolikt och jag blir så otroligt nyfiken på vad hon säger. Ser så sinnessjukt mycket fram emot den dagen vi kan ha ett riktigt samtal!

Stella har varit en mammagris utan dess like och jag har fått bära runt på henne non stop. Försöker jag ge henne till Adam eller någon annan så blir hon ett litet monster och tårarna sprutar åt alla håll. Många gånger har jag knappt kunnat ta en dusch utan att hon står vid dörren, bankar och vill in till mig. Då får Adam sätta sig brevid och så tittar dom på. Haha egentiden är som bortblåst, minst sagt! Men det är ju också väldigt gulligt och många gånger somnar hon fortfarande i min famn, vilket ju är det mysigaste i hela världen.

Sömn

Jag har slutat amma!! Ett riktigt halleluja moment faktiskt. Eller okej, det är fortfarande 1-2 amningstillfällen per natt som jag inte lyckats fasa bort men min plan är att göra det denna månaden. Förhoppningsvis leder det till att uppvaken inte sker en gång i timmen efter det, men who knows? Håller tummarna hårt som sten.

I övrigt så har hon haft ganska märklig sömn nu, vaknat runt halv åtta men somnat för natten vid 21-22. Den andra sovstunden lyckas liksom alltid fördröjas från 14 tiden till 16, och så slocknar jag med henne i 1-2 timmar.

Mat

Med amningsstopp kom en mycket mer matglad bebis faktiskt. Eller är hon ett barn nu? Jaja. Hon får i sig mer mat och har blivit lite mindre kräsen vilket såklart glädjer mig. Barnmatsburkar är plötsligt inte lika poppis vilket också gör mig rätt glad, för jag har ju försökt ge henne mat som jag lagat men den har hon ratat.

Så här ser måltiderna ut ungefär:

Frukost: Havregrynsgröt eller yoghurt med bär, nötsmör och lite frön.
Mellis innan sovstund ett: Samma smoothie som jag dricker till frukost
Lunch: Äggröra och falukorv med gurkbitar. Bananpannkaka eller eventuellt burkmat.
Mellis två: Smörgås med färskost, frukt eller smoothie
Middag: Det vi äter, potatis och rotfruktsstavar, burkmat eller annat
Innan läggdags: Havregrynsgröt

Välling och ersättning går fortfarande inte hem men jag ger det ändå ett försök till och från. Många gånger dissar hon även maten jag ger henne vilket slutar med att hon får en smörgås eller bananpannkakor som jag vet att hon äter. Bara hon får i sig något liksom… även om det kan bli lite enformigt. Jag kämpar på!

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av Wellnessmandy (@amandajenninger)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *