Antiklimax deluxe

Hej kompisar. Länge sen vi hördes nu ju? Jag har haft lite torka, kan man väl lugnt säga. Men det blir lite så när varje dag ser typ likadan ut antar jag? Och då pikar inte direkt inspirationen. Ni vet säkert vad jag menar. Den här helgen har dock bjudit på mycket aktiviteter och jag har varit överdrivet exalterad. Igår skulle jag och Adam gå ut och äta tillsammans för första gången på evigheter bara vi två men det blev en sån jävla flopp helt ärligt haha.

Ni vet när man verkligen ser fram emot något så att förväntningarna nästan blir orimliga? Det var en ganska intensiv eftermiddag med Stella så jag var både trött och hungrig när jag äntligen kom iväg. Tanken var att Adam skulle bokat bord på Ellery Beach House men eftersom han drog ut på det så hann det såklart bli fullt. Så vi tänkte att vi skulle mötas på stan och hitta något bra bara, vara lite spontana och gå på känsla. Vi tog lite första bästa ställe kan man väl säga, men ändå något som kändes lite lockande.

Det slutade med att jag var på rätt dåligt humör (ni vet när man byggt upp lite frustration mot sin partner utan att egentligen ha något konkret hehe) vi betalade en jävligt dyr nota för mat som inte alls var något märkvärdigt och båda var hungriga när vi gick därifrån. Vi kom hem till en speedad bebis som jag däckade tillsammans med kl 22, fast vi hade tänkt sitta uppe länge och äta godis framför en film.

Det är så typiskt när man romantiserar olika tillfällen men för att verkligheten ska bli så, så handlar det egentligen bara om att vara i rätt stämning. En middag på en fin restaurang kan se så lockande ut och ofta blir det ju hur härligt som helst, men långt ifrån alltid! På vägen hem såg vi ett par som satt med sitt barn på en parkbänk och åt pizza i solen och skrattade. När vi gått förbi kollade vi på varandra samtidigt och sa vad fan, varför gjorde vi inte bara så istället? Det såg tusen gånger mysigare ut.

Lärdomen blir att jag måste sluta bygga upp en orimlig bild av vad jag behöver i livet för att må bra. Det handlar aldrig om någonting yttre, aldrig aldrig någonsin. Vart jag är, vart jag bor, vad jag bär eller hur jag ser ut. Bara om hur jag känner mig och vem eller vilka jag spenderar min tid med. Jag vet ju det innerst inne, men det är lätt att svepas med ibland.

xx

  1. Älskar verkligen hur du beskriver saker. Så ärligt och från hjärtat. Känner igen mig till 10000% och skönt att läsa att det inte bara är jag hehe. Jag bygger uppförväntningar och blir besviken och frustrerad alldeles för ofta…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *