Hej världens bästa bloggisar.
Just nu befinner vi oss i Tranås hos svärföräldrarna och maxar sommardagarna precis på det sätt jag behöver och önskar just nu. Dagarna startar med yoga i morgonsolen, följs av kaffe och en frukostsmoothie på verandan, sedan bus med Stella fram till lunch (som helst intas på golfklubbens restaurang) och väl hemma somnar plutten. Då slocknar jag i solstolen med en bok och ligger där tills hon vaknar igen. Adam har svårt att sitta still under tiden och bollar minitennis på uppfarten, slår golfbollar eller vattnar gräsmattan maniskt. Den måste vara grön! På eftermiddagarna tar vi en cykeltur, flera dopp i sjön, plockar jordgubbar från landet eller bakar (jag alltså, dom andra smakar gladeligen). På kvällarna grillas det för fullt och ungefär vid den här tiden är jag redo att slockna. Kämpar mig in i badrummet för att utföra min hudvårdsrutin och gua sha massage, och kommer på att jag vill njuta och insupa det sista av dagen.
Inga märkvärdiga dagar egentligen, men åh så välbehövliga.
Nu är jag i vecka 18 och känner att det börjar hända grejer. Nu är det så verkligt att det växer en människa i mig. Väldigt tidigt under graviditeten tyckte jag mig känna rörelser men idag blev det så otroligt påtagligt. Jag satt med händerna på nedre delen av magen och kände tydliga rörelser i flera minuter. Satt länge och bara blundade, kände in, föreställde mig en liten bebis.
Wow.
Det är någonting som händer i en när magen går från att vara en gravidmage, till att vara en gravidmage med en bebis som man känner. Helt plötsligt kunde jag ta in att jag är gravid på riktigt och den känslan gav mig ett sånt lugn, lite som när jag fick lyssna till hjärtljuden förra veckan. Känslan av att vara ett med sitt barn.
Nästa vecka är det dags för RUL och jag är så jäkla brutalt super mega ivrig att få att barnet i min mage mår bra. Och så är jag ivrig på att få veta kön! Inte för att det spelar någon roll, för det gör det verkligen inte, utan mest för att jag är en visualiserare av rang, haha. Jag vill veta och föreställa mig människan som växer i mig. Planera om jag ska ta fram Stellas gamla kläder eller köpa nya. Börja tänka på namn, för det har jag i ärlighetens namn knappt lagt en tanke på. Jag är ivrig, helt enkelt!
Nu: gua sha massage, som sagt. Sedan krypa ner bredvid min fina tös.
Puss!
Älskar verkligen hur du beskriver saker. Så ärligt och från hjärtat. Känner igen mig till 10000% och skönt att läsa att det inte bara är jag hehe. Jag bygger uppförväntningar och blir besviken och frustrerad alldeles för ofta…