Det gäller att leva som man lär

Hej gullisar. I ett par dagar nu har jag tänkt att jag ska sätta mig ner och skriva av mig lite om hur min syn på hälsa har förändrats sedan jag blev mamma. Med ett barn lyckades jag på något sätt ändå bibehålla saker som jag ansåg var hälsosamma, men med två barn blir det i princip svårare för varje dag. Det som jag ansåg vara hälsosamt förut kommer oftast bara med en massa stress idag. Stress över att få in det bland allt annat jag vill och behöver – och då är det ju faktiskt mer hälsosamt att bara släppa taget.

Faktum är att jag just nu inte lever särskilt mycket som jag lär. Jag promotar ju verkligen egentid som mamma: läsa, ta hand om huden, äta nyttigt, göra meditativa saker, röra på sig och så vidare. Så jag känner mig lite som en bluff för tillfället, för jag får fan inte ihop det själv. Varken tid energi räcker till, och resultatet blir att jag prioriterar bort min hälsa framför allt annat. Vilket verkar ha lett till någon form av magsår? Eller jag vet inte vad det är, men jag har mått fruktansvärt illa i flera dagar nu och inte kunnat äta knappt något alls. Det är inte magsjuka så det som verkar återstå är magkatarr eller stress.. ingen höjdare.

Jag har försökt bena ut hur jag kan lägga upp livet och tiden nu, för att få utrymme för allt och vända det här måendet men det är inte helt lätt alltså. Fast att prioritera bort mitt mående går ju bara inte, så förändring måste ske. Jag tänker mig någon form av telefondetox (åtminstone sociala medier) i ett par dagar, kanske många dagar. Vi får se. Men jag behöver hitta tillbaka till den grundade människan som jag vet finns där inne någonstans och jag behöver få känna lite (mycket) inre harmoni igen.

Det absolut mest sunda man kan göra som mamma är nog ändå att försöka vara så närvarande det bara går med barnen, och all övrig tid bara lyssna in kroppen. Och kanske viktigast: våga släppa allt. En promenad helt ensam måste gå före ett kaosigt kök som behöver städas. Ett varmt bad med en bra bok måste gå före att laga en perfekt middag till familjen (ibland är det väl okej att bara äta mackor herregud!). Och att skaffa barnvakt och ligga i sängen halva dagen måste få gå före en massa aktiviteter och sociala tillställningar. Ibland, iallafall. Och inte bara när kroppen skriker efter det – lite innan också. Det gäller bara att känna av dom där ”ibland” tillfällena och lyssna in, istället för att bara köra på i vanlig anda.

Vi hörs när vi hörs <3

 

  1. Så vettiga tankar. Tror absolut att stressen är en bov. Och det är alltid lätt att säga till andra, så som jag gör nu och som du redan reflekterar över själv 😊 har också haft smygillamående som tar energi, av stress och till viss del mår jag illa om jag tar kosttillskott när de inte ska intas. Tex borde jag ta vissa med mat har jag lärt mig. Ta hand om dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.