Tankar om hormonsystemet, stress och ångest

Senaste dagarna har jag funderat mycket på känslan av stress och ångest. Någon sa till mig att “det där du upplever är ju stress” och min första reaktion var “men nej, jag är mammaledig, jag är inte stressad!”.

Men ju mer jag funderade på det så insåg jag en ganska självklar sak: att man visst kan känna sig stressad när man är mammaledig. Man kan känna stress när man har en ledig helg, när saker inte blir som man hoppats, när man lever ett bra och hälsosamt liv men någonting skaver.

Även fast det pratas mycket om stress så missar man så lätt tecknen på att man själv upplever just det. Kanske för att vi är så inrutade i hela “jag har så mycket att göra, jag är så stressad” fenomenet. När pulsen stiger och alla måsten visar sig som en milslång lista framför näthinnan. Då är det så tydligt, man vet vad det är man upplever. Man kan sätta ord på känslan.

Men den känslomässiga stressen som infinner sig utan att man har massa saker på to do listan – den är ju minst lika kraftfull, om inte starkare. Det kan vara upplevelser som vi inte kan kontrollera, en situation man känner sig maktlös inför, frustrationer som inte släpper eller när man går igenom en stor förändring i livet. Stress och ångest i ett.

När man upplever dom här sakerna är stress kanske inte det första man tänker på att man känner. Är det inte snarare ångest? För när man inte mår helt hundra får jag för mig att det är en grej att säga “jag har sån ångest”. Men den kommer ju från stressen man känner när man inte mår bra.

Det finns saker som påverkar oss så att stressen i kroppen blir mer påtaglig: brist på sömn, återhämtning, gemenskap och glädje. Tar man sig tid för detta i stressade perioder så kommer kroppen mest troligt att hantera stressen på ett betydligt bättre sätt. Men det är ibland lättare sagt än gjort.. för väljer vi inte alla (ofta) den “enkla” vägen när vi inte mår bra?

Stress och ångest
Visste du att för mycket koffein triggar känslan av stress?

För mig följer processen ett så otroligt tydligt mönster:

– Jag vill uppnå saker på dagarna men hinner inte med, försöker bolla flera saker samtidigt och får även för lite sömn = jag känner mig trött, stressad, tankspridd, ångestfylld och rörig. Dricker kaffe för att få energi och mest troligt i för stor mängd, så koffeinet stressar på kroppen ytterligare.

– Mitt sockersug ökar i takt med att jag känner stress = jag mår lite, lite bättre när jag äter något sött. Men de kickarna är kortvariga så istället mår jag lite sämre än jag gjorde rån början. Och så fortsätter det i en ond cirkel.

Det här är kroppens hormonsystem som agerar. Hormonsystemet består av bland annat kortisol, som är vårt stresshormon. Kortisol är A och O för att vi ska kunna leva, det är vad som får oss att förstå att vissa situationer är farliga och det kickar då in för att vi ska kunna agera snabbt. När vi känner en långvarig stress utsöndrar kroppen kortisol hela tiden, och på sikt kan det göra att man känner sig utbränd. Sen har vi dopamin som är ett hormon som får oss att känna njutning. I mitt fall som jag beskriver ovan blir det den “sämre” formen av dopamin som ger kortvariga kickar. Långvariga dopaminkickar kan man få av till exempel motion (du vet känslan efter ett träningspass!) när vi äter bra mat eller är ute i naturen.

Så i mitt fall så är det bristen på sömn som triggar mitt kortisol just nu, för att sova runt fyra timmar per natt tar till sist ut sin rätt. Kroppen får ingen återhämtning, blir mer mottaglig för inflammationer eftersom immunsystemet försvagas under stress. Det gör även ämnesomsättningen – så min mage fungerar inte riktigt som den ska och jag får smärtor i rygg och nacke trots att jag gör övningar som annars håller smärtan under kontroll.

Kroppen börjar helt enkelt stänga av.

Även fast jag vet och förstår hela den här processen så måste jag alltid påminna mig själv om hur jag fungerar. Vi fungerar ju så, det räcker inte med att läsa något en gång, vi måste bli påminda för att förstå vad vi behöver i stunden. Då blir det plötsligt enklare att prioritera rätt efter ens behov istället för den kortsiktiga njutningen.

stress och ångest
Att vara i naturen ökar våra må-bra hormoner – enklaste vägen till återhämtning!

Vi har alla gjort det någon gång, förmodligen fler än vi vill erkänna: scrollat länge på telefonen, sträckkollat på serier eller ätit för mycket socker. Och det är ju okej om man gör det ibland! Men när kroppen inte mår bra så triggar ju dom här sakerna bara igång den där evighetslånga cirkeln av dåliga beslut för hälsan. För telefonen och tv:n ger ju precis samma dopaminkickar som sockret ger: du får njutning för stunden. Men så fort du lägger de åt sidan är du precis lika trött som innan, om inte tröttare? Stress och ångest blir ett faktum.

Så det här är en påminnelse till mig och till dig att vi har ett val. Ett val att ta den enkla, bekväma vägen. Eller välja bort den snabba njutningen, aka dopaminkickar, och göra val som vi mår bra av på sikt. Det är selfcare i sin renaste form.

*

Det här är varför jag inte har bloggat de senaste dagarna. Jag har knappt ens kollat sociala medier om inte för att leta upp ett recept eller prata med vänner. För jag behöver tid för återhämtning. Vill inte känna stressen att skriva ihop ett blogginlägg eller lägga upp en story medan Stella sover, för jag behöver sova samtidigt. Hoppas ni förstår <3

Jag har skrivit mer om hormonsystemet på forni – läs artikeln här (klick) om du vill veta mer om hormonerna, även de som får oss att må bra: oxytocin och serotonin. Finns också konkreta tips på vad man kan göra för att må bättre!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *