Hej fina ni,
Ännu en vecka har passerat och idag går jag in i vecka 30!!!
Bara tio veckor kvar nu och slutspurten känns officiellt igång – yay! Nu när jag tänker tillbaka på att jag i början ville dra ut på graviditeten så länge som möjligt känns det helt orimligt. För nu längtar både jag och Adam ihjäl oss efter lilltjejen och tålamodet börjar verkligen sina. För varje vecka blir det mer och mer verkligt att det bor en liten människa i min mage. En liten människa som ska bli hälften mig, hälften Adam. Och samtidigt en helt egen, unik person.
Så har jag mått
Att vara gravid i vecka 29 har medfört ett gäng krämpor jag aldrig trodde att jag skulle drabbas av. Jag inser att jag på något sätt trott att min graviditet kommer vara hur smooth som helst – inte ska väl jag råka ut för några jobbiga krämpor som har rört på mig så mycket det senaste året och strävar efter att vara så hälsosam? Jo tack om det ändå vore så.
Faktum är att senaste veckan har känts riktigt tung. Jag vankar fram från A till B och blir andfådd av minsta lilla. Att bära på något mer än min dator och handväska är knappt görbart och ännu mindre att gå i något annat än snigelfart. Jag har liksom blivit varse om att jag är den personen som alla går om på stan nu, haha. Helt ny upplevelse.
Jag har råkat ut för två obehagliga händelser. Det började i måndags då jag åt lunch med min syster och efteråt gick vi en kort sväng runt humlegården. Jag kände mig ganska trött, andfådd och små sammandragningar men ignorerade detta helt. På väg tillbaka till kontoret i hissen (att ta trapporna till våning 5 är liksom inte ett alternativ längre) så kände jag mig yr, jag började skaka och det svartnade för ögonen. När jag väl kom ur hissen satte jag mig direkt ner på golvet för att inte svimma, livrädd för vad som höll på att hända. Efter några djupa andetag och försök att prata mig själv till sinnesro började jag känna mig som mig själv igen. Vore det inte för att jag kände hennes rörelser där inne där och då hade jag blivit livrädd att något var fel. Samma sak hände igen idag påväg till jobbet, så jag misstänker att en måltid + någon form av rörelse gör att all plats i magen minskar och livmodern trycker mot Vena Cava nerven. Att jag inte ringt barnmorskan visar väl ändå rätt tydligt på hur lite orolig jag varit under min graviditet, vilket ändå känns skönt så här i slutspurten.
Träning, kost och hälsa
Om jag ändå hade ork till att träna! Men som jag saknar det ändå <3
Kosten har jag också slarvat med om jag ska vara helt ärlig. Usch, hatar att inte känna mig som mig själv på den här fronten. Träning, kost och hälsa är en så stor del av mig och en del som jag aldrig trodde skulle få påverkas av att bli gravid. Men så står jag här ändå i, avklarat att vara gravid i vecka 29, och kan knappt gå längre än 30 minuters promenader och cravear allt annat än hälsosam kost. Jag lovar mig själv här och nu att jag ska göra allt för att följa mina egna råd i så stor utsträckning det går tills hon är ute i världen. Vad som händer sedan är ett annat kapitel..
Bebisen
Hon är runt 35 centimeter lång och vägde runt 1,2 kg i början av veckan och 1,4 i slutet. Hon sparkar som en galning, snurrar runt och trycker sin kropp åt alla håll och kanter! Det börjar bli mycket nya känningar så jag tror att det närmar sig att jag kommer kunna känna kroppsdelarna. Så häftigt att kunna veta om det är huvud eller rumpa eller något annat som putar ut.
Min vän Jennifer frågade om jag känner hennes dygnsrytm. Jag gjorde det i början – då kom sparkarna nästan alltid vid samma tid. Men nu börjar jag undra om hon ens sover längre? Haha! Tycker det rör sig hejvilt där inne oavsett tid på dygnet (även på natten….).
Det var allt om min upplevelse av att vara gravid i vecka 29! Låt oss se vad vecka 30 har att bjuda på 🙂
Hej fina du! Kan inte du tipsa om fina gravid kläder? Tycker det är så svårt att hitta. Gärna till bra priser!
Hej 🙂 Åh självklart!
Jag skrev ett blogginlägg om det för några dagar sedan: https://amanda.forni.se/2020/02/02/gravid-outfit-till-varen/.
Den svarta klänningen jag har på mig på bilden i detta inlägg och den är från H&M, den som jag har länkat till i blogginlägget. Den är inte för gravida men lite oversize så funkar alldeles utmärkt! Har den till och med i en mindre storlek är min ”vanliga” och den passade superbra.
Men jag ska absolut göra ett till där jag listar mina bästa gravidkläder-köp under dessa månader 🙂 kram!
Hej tjejen! Du verkar så gullig och fin, jag uppfattar den dock som att du är lite hård mot dig själv och har rätt högt ställda krav… ber om ursäkt om jag drar fel slutsats men har känt av det i flera blogginlägg. Förstår verkligen att du mår bra av att leva hälsosamt osv! Men hoppas du också med gott samvete tillåter dig att släppa lite på tyglarna ibland, särskilt när du är gravid och inte har samma ork som vanligt. Är själv gravid och vet hur det är. Och vet att det är none of my business, men du nämnde i ett blogginlägg att du mår lite dåligt över hur kroppen förändras och jag hoppas verkligen du kan ge dig själv lite slack även där och inte oroa dig så mkt över vad som växer eller inte på din kropp. Du är SÅ vacker och det bara strålar om dig. Du är också väldigt ung och kommer återhämta dig jättefint. Släpp på kraven och strunta i den där måttstocken du har i huvudet, du är MER än tillräcklig.
Hej Anna 🙂 Tack för din kommentar, den fick mig verkligen att tänka till.
Det är helt klart som du säger – jag har nog ibland för höga krav på mig själv när det kommer till hur jag tar hand om mig. Jag tillåter självklart mig själv att släppa på tyglarna ibland, men har nog gjort det lite för ofta under graviditeten, och det är där jag blir hård mot mig själv. Du vet, när man tar ett beslut som man vet inte gynnar en. Jag äter gärna både godis och annat onyttigt då och då, men känner också av så tydligt min kropp hur dåligt den mår utav det. Det känns nästan orimligt ibland när jag vet precis vad jag behöver göra för att må bra, och så gör jag det motsatta! Det kan vara en så liten sak som känna behovet av frisk luft, men ändå ligga kvar i soffan. Hjärnan är bekväm..
Men håller samtidigt med dig till 100 % att man ska vara snäll mot sig själv och släppa på alla krav ibland, oavsett vad kraven gäller. Det finns ingenting som heter perfektion och vi borde nog påminna oss själva om just det du säger. Så tar med mig dina fina ord när jag fastnar i dömande tankar nästa gång. TACK! Stor kram <3