Fyra dagar över BF nu. Snälla det här är så jobbigt så jag går under snart. Varje morgon säger Adam ”nä, nu känns bebis fan längre bort än någonsin” och på ett sätt har han så rätt, för dagarna har nog aldrig gått så långsamt som nu. Vad gör man när det faktiskt kan sätta gång precis när som helst? Och man inte har den minsta energi? Det säger ju sig självt att livet blir ganska tråkigt! Men kanske måste man ha lite tråkigt innan tvåbarnschocken slår till som en käftsmäll haha.
Idag var vi på Bromma Blocks en sväng för att fixa lite småsaker. Jag får sån otrolig nostalgi av att vara där! När jag och Adam träffades så jobbade jag nämligen i blocks och vi hade faktiskt vår första dejt där över en kopp kaffe. Nu när jag tänker på det så inser jag att det är exakt sex år sedan, precis innan jul. Och nu väntar vi liksom vårt andra barn tillsammans? Det är så knäppt att tänka på att livet hade sett totalt annorlunda ut om vi aldrig hade träffats. Och ännu sjukare att tänka att våra vägar säkert hade korsats senare om dom inte gjorde det just då, för det är ju omöjligt att föreställa sig att något annat än livet just nu skulle kunna vara möjligt. Livet som förlovade, med världens finaste dotter ihop och vilken dag som helst, ännu en. Vilket får mig att tänka på att det är just det här jag har visualiserat i år nu.. en familj att bygga livet tillsammans med. Och det här är bara början <3
Kämpa ♥️!! Dom där dagarna över tiden är så knäckande, känns som det börjar om från början bara ”nä du missade chansen varsågod att vara gravid 9 månader till” 😂. MEN snart kommer er tjej! Tänker på dig och hoppas allt går jättebra! 1 månad till BF med andra barnet här, varit så roligt att ”följas åt” 😇