Ja hörni, då var vecka 40 förbi och fortfarande INGEN BEBIS. Jag vet att det är vanligt att gå över tiden med första barnet men nu har vi väntat i nio månader och lite till – jag orkar inte vänta en dag till! Igår var jag ju hos barnmorskan och då bad jag om en hinnsvepning, men hon tyckte att vi skulle vänta till nästa vecka om det inte hänt något än. Nästa vecka finns det dock en chans att jag avlidit av otålighet och rastlöshet!
Så har jag mått
Jag har mått väldigt olika från dag till dag – ibland tappar jag det helt och fastnar i soffan totalt omotiverad och less på allt. Och vissa dagar känner jag mig super glad, lycklig och energisk. Lite som en berg och dalbana här alltså, men återhämtning är A och O för att hålla en jämn balans. Går jag en långpromenad, dammsuger eller står upp en längre stund så måste jag ha lika lång vila efter för att få kraften tillbaka.
Jag har halsbränna i princip varje dag och har känt mig illamående till och från. Hormonerna går bananas och jag kan börja gråta för minsta lilla (mest sorgliga scener i serier) för att tio minuter senare glömma att det hänt. Annars inga direkta tecken på att förlossningen är på g…
Träning, kost och hälsa
Nu är morgonyogan riktigt svår i de flesta positioner, jag känner mig alldeles för klumpig. Därför försöker jag meditera varje dag istället, jag gör en serie i appen Calm som heter ”Staying on track”. Varje sekvens är 10 minuter, ibland gör jag två på rad. Det är ett sjukt härligt sätt att gå in i mig själv och fokusera på andningen – stark rekommendation till alla! Och att få en stund utomhus varje dag är ett måste, gärna två promenader – en på förmiddagen och en på kvällen. Då mår både min kropp och mitt psyke som allra bäst.
När det kommer till cravings har jag haft en konstig en senaste månaden, nämligen riskakor. Ni vet Friggs naturella riskakor med chiafrön? Jag har nog avverkat minst fem paket…
Bebis
Hon är färdigbakad och redo att möta världen! Varje kväll kickar hon loss där inne vilket får mig att undra om det inte bor en liten tennisspelare där inne ändå. Oj oj vad pappa Wilander kommer bli nöjd då! Om det blir så ska jag se till att ta tennislektioner i framtiden, tänk vilken mysig familjeaktivitet 🙂